Som liten levde Ison Glasgow som hemlös tillsammans med sin mamma. De sov i trappuppgångar och på härbärgen. När mamman en dag tog med Ison till en trappuppgång trodde han att de återigen skulle sova i trapphuset. Istället tog mamman fram nycklarna och öppnade dörren till deras första egna lägenhet. Det blev början till ett annat liv. När Ison idag blickar ut genom fönstret i sin lägenhet är han bara ett stenkast från den platsen och i sitt hjärta är han på något vis fortfarande kvar där, kan inte helt slappna av, trots sin framgång. Han vet hur lite det kan behövas för hamna där, på andra sidan dörren. I ett trapphus.